17 mars 2009 Vi seglar till St. Vincent och Wallilabou, som ligger mitt på öns västra kust. Här är det många män i roddbåtar, som livnär sig på att hjälpa till med att ta aktertampar i land. Dom ligger 3 sjömil ut och väntar på att erbjuda sin hjälp till ankommande segelbåtar mot en liten betalning. |
|
||
Wallilabou har en pittoresk liten vik och år 2003 blev den känd för att filmen “Pirates of the Caribbean”, till största delen spelades in här. Många av kulisserna och rekvisitan finns kvar att beskåda. | |||
|
Här finns inga pirater nu, men norrut i Chateaubelair har det förekommit flera väpnade rån mot seglare och därför är det inte många som lägger till där idag. |
||
Distans: 12 nm |
19 mars 2009 Återigen en härlig segling, med perfekta väderförhållanden, till Bequia. Lägger till vid en boj i Admiralty Bay, Port Elizabeth. Det är en stor, vacker bukt med blått och turkost vatten. I Port Elizabeth är det ganska oförstört och det är en blandning mellan gammalt och nytt. Bequia har länge varit en favoritplats bland seglare. Vi räknar till 114 segelbåtar den här dagen. Bland dom är det två svenska båtar till, varav den ena är S/Y Ikaroz. Ön är också en favoritplats för många svenska kändisar. |
||
Två tredjedelar av befolkningen härstammar från ättlingar till afrikanska slavar och de övriga från Nordamerika (kom på valbåtar), från Skottland (kom från lantbruk) och från Frankrike (kom som fripassagerare). | |||
Det finns många sjömän och båtbyggare på ön. Sjömännen arbetar över hela världen på fraktfartyg och en hel del har med tiden blivit egna redare. Båtar byggs på stranden, allt från små fiskebåtar till stora skonare, med väldigt enkla handverktyg. Några bequianer är orädda fiskare, som vågar ge sig ut i små, öppna fiskebåtar över hela Grenadinerna. St. Vincent och Grenadinerna är en stat på 32 öar, norr om Trinidad och Tobago. |
|||
Ön har också en aktiv valstation, som bedrivs på ett mycket tradionellt sätt. Dom jagar valar i öppna segelbåtar och använder harpuner som dom kastar för hand. Det finns inte så många människor kvar i Bequia idag, som har kunskap och erfarenhet att jaga dem. Det finns inte bara gott om valar här, utan också en hel del fåglar. Det är alltid lika trevligt med fågelkvitter på morgnarna och skriande tärnor som dyker efter fisk. |
|||
Alla går till restaurang Frangipani Hotel på torsdagskvällar, då dom har barbecue och jump up till ett steelband. Vi gick också dit och efter att ha ätit, dansade vi i sanden. Hotellet ägs av ex-premiärministern för St. Vincent och Grenadinerna. Det har varit i familjens ägor sedan sekelskiftet. Övervåningen har alltid varit familjens hem och nedervåningen där restaurangen är idag, var tidigare magasinet för den största skonaren, Gloria Colita 40 meter lång, som byggts på Bequia. År 1940 försvann fartyget och hittades senare drivande tomt i Bermudatriangeln. |
|||
En dag när vi satt och åt lunch på en restaurang, satte sig en kille vid pianot och efter en stund hör vi honom spela Pippi Långstrump. Det visar sig att han är från Göteborg och är medlem i ett svenskt band, som spelar på ett hotell i närheten. | |||
|
Sista kvällen kommer Caroline och Anders från Ikaroz ombord. Vi byter böcker med varandra igen och har en trevlig kväll tillsammans. |
||
Distans: 25 nm |
22 mars 2009 Nationalparken Tobago Cays är en grupp av små, obebodda öar, skyddade från havet av Hästskorevet. |
||
Vattnet och revet är underbart här, det skiftar i färgerna blått, grönt, turkost, brunt och guld. Det finns några små, fina sandstränder. På varje sida om stränderna har man samlat mängder av snäckskal från Conch i stora, imponerande högar. | |||
Det är fullt av segelbåtar överallt och många känner vi igen sedan tidigare hamnar. Hälften av båtarna är charterbåtar och många av dem är katamaraner. På tal om katamaraner, så har vi aldrig tidigare sett så många som i Karibien. | |||
Snorkling på Hästskorevet är bra, trots att den senaste orkanen förstörde en betydande del av de hårda korallerna. Det finns väldigt gott om fisk och vi såg många rockor och även många sköldpaddor. Vid ett tillfälle hade vi sällskap av en sköldpadda, som befann sig alldeles intill jollen när vi var på väg ut till revet. Vi såg också för första gången en markleguan i vilt tillstånd, bland buskarna på stranden. |
|||
Här ligger en hel armada av små färggranna båtar som erbjuder allehanda tjänster. De sålde bl.a. bröd, så vi fick färskt bröd varje morgon. En gång köpte vi bananabread och det var ett mustigt och saftigt bröd, som smakade alldeles utmärkt. |
|||
Distans: 6 nm |
26 mars 2009 Stiltje på morgonen. Gick för motor och efter ett par timmar lade vi till vid en boj i hamnen, utanför Clifton. |
||
Hamnen i Clifton är mycket vacker, ligger innanför ett skyddande rev och vattnet skimrar i grönt och turkost. Här är centrum för seglare i södra Grenadinerna. |
|||
Clifton är en liten hamnstad med en enda gata och ett par mindre tvärgator. Här bor ca 2000 innevånare och en del arbetar inom charterindustrin och erbjuder dagsseglingar på katamaraner till de intilliggande öarna. |
|||
Det lilla centrumet består av en färggrann rondell, en grönsaks- och fruktmarknad med färggranna stånd och några affärer. Innevånarna är också färgstarka, mycket vänliga och naturliga. Det är inte alls lika kommersiellt här, som det varit på många andra platser som vi tidigare besökt. |
|||
I hamnen ligger fartyget f.d. Assa Abloy (Volvo Ocean Race), numera Ambersail och som idag ägs av den litauiska republiken. |
|||