13 januari 2009 Efter 19 dygn till havs, ankrar vi i English Harbour. Härligt! Till vår förvåning känner vi oss pigga och utvilade. Efter seglatser på två, tre dygn är man trött, men nu har kroppen hunnit vänja sig vid den annorlunda dygnsrytmen. Dom första båtarna vi ser när vi kommer i hamn, är S/Y Delicado och S/Y Chriselle med de nya zeeländska och australienska paren ombord, vilka vi träffade på Kap Verde. Glatt återseende! |
|
|
 |
||
| Dagen efter tar vi upp ankaret för att åka till kaj och bunkra vatten. Ankarspelet krånglar och fungerar inte som det ska. Får ingen ordning på det och bokar därför en elektriker för att leta efter felet. Det lät som han skulle komma samma dag, men vi fick vänta tills måndagen därpå. Felet berodde på att en beståndsdel på ankarspelets motor, inte fick ström. |
||
| English Harbour är känd för att vara en skyddad vik för orkaner. Orkansäsongen är mellan juni och november. Senaste gången man hade en orkan här, var för tretton år sedan. | ||
| Engelsmännen kom hit år 1723 och byggde en flottbas, för att försvara sina ekonomiska intressen. Amiral Nelson var stationerad här år 1784. Han tyckte inte om Antigua och kom inte överens med guvernören eller handelsmännen. Idag drivs platsen av Nelson’s Dockyard National Park och är ett centrum för Caribbean yachting och är bl.a. känt för Antigua Sailing Week. |
||
| Turismen är hörnstenen i landets ekonomi. Många människor från andra öar i Karibien och andra platser i världen har bosatt sig här, för att arbeta inom turistnäringen och flera av dem driver egna företag. | ||
| St. John’s är huvudstaden på Antigua, en halvtimmes bussfärd från English Harbour. Gamla byggnader har blivit restaurerade och några moderna hus har byggts. Många kryssningsfartyg har St. John’s som destination. Antigua har över 300 stränder och många brukar besökas av turister, men i år är det ganska tomt på stränderna p.g.a. att det är lågkonjuktur. |
||
| Hälsovård och utbildning håller en ganska hög standard medan rent vatten är en allvarlig bristvara. | ||
| En söndagskväll åkte vi upp till Shirley Heights Lookout, som har en fantastisk utsikt över English Harbour. Shirley Heights Lookout är en restaurant, som på söndagar har barbecue till rimligt pris och ett steelband som spelar. Ett steelband är en orkester som har instrument gjorda av tomma oljefat. Man gör bucklor i faten, så att det blir olika toner. Instrumenten uppfanns runt 1940 på ön Trinidad. Vi hade en mycket trevlig kväll tillsammans med paren från Nya Zeeland och Australien, maten var god och bandet spelade otroligt bra. |
||
| I hamnen ligger det ett stort antal segelbåtar, många är från USA och England. Det är ca 6000 besökande båtar per säsong (vinterhalvåret). | ||
| Bland dom besökande båtarna, har vi sett en svensk och en norsk. På den svenska båten S/Y Born Free, är det en ensamseglare. Han berättade att hans fru inte hade något emot att segla jorden runt, men att det tyvärr fanns ett par oceaner att korsa. Hon hade istället tagit anställing som testpilot och flög till olika hamnar som han besöker, berättade han. På den norska båten S/Y Josephine, rådde liknande förhållanden, förutom att frun är ombord för tillfället men ska flyga hem i början på februari och han ska segla ensam till Panama. Vi har träffat rätt så många ensamseglare. |
||
 |
||
| Varje morgon ser vi ett pelikanpar, en stor sköldpadda och tre delfiner som intar frukost samtidigt som vi. Bättre sällskap kan man inte önska sig. | ||
| Förutom de vardagliga sysselsättningarna, har vi ägnat tid till genomgripande båtvård. Det var behövligt, efter att damen ifråga har varit utsatt en längre tid för väder och vind, med salt och sand i. Saltet och sanden kryper in överallt, in i minsta skrymsle. Nu är hon ren och fin igen och lyser som solen. |
||
| Efter drygt en månad på Antigua, lättar vi ankar och seglar till Guadeloupe. Vi har trivts mycket bra här, trevliga människor och härlig miljö. |
||
 |
||
